Någon i hopen sade till honom: ”Mästare, säg åt min bror att dela arvet med mig.” Han svarade: ”Vem har satt mig till att döma eller skifta mellan er?” Och han sade till dem: ”Akta er för allt habegär. En människas liv beror inte av överflöd på ägodelar.” Sedan gav han dem en liknelse: ”En rik man hade fått god skörd på sina jordar. Han tänkte för sig själv: ’Vad skall jag göra? Jag har inte plats för hela skörden.’ Han sade: ’Så här skall jag göra. Jag river mina lador och bygger större så att jag får rum med säden och allt annat jag äger. Sedan kan jag säga till mig själv: Nu min vän är du väl försörjd för många år framåt. Du kan vila ut. Ät, drick och roa dig.’ Men Gud sade till honom: ’Din dåre, i natt skall ditt liv tas ifrån dig, och allt du har lagt på hög, vem skall få det?’ Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.”
I Faderns, Sonens och den Helige Andes namn.
I liknelsen om den rike och hans lador får vi höra att den rike mannen har fått en mycket god skörd, ja den är så pass stor att han inte ens har plats att förvara skörden i ladorna han redan har då de redan är fulla av tidigare skördar. Det kanske till och med rör sig om en s.k. andraskörd, den rikare blir ännu rikare. Mannen river sina lador för att bygga större för att få plats med alla ägodelar och den säd han nu har. Nu är den här mannen så pass rik att han kan vila, festa och roa sig i flera år framöver. Mannen bygger sitt eget rike, ett litet exklusivt paradis där han tror sig slippa oro och ångest inför framtiden.
Men belöningen uteblir; istället talar Gud till honom i mycket hårda ordalag. Han blir inte ens kallad vid sitt namn, utan Gud kallar honom ”Dåre” – mannen skall ju dö i natt. Allt arbete är förgäves, det han samlat på sig är för ingenting. Mannens paradis är byggt av förgängliga material, som bara varar för stunden.
Mannens synd är inte att han är rik, utan synden består i att han istället för bygga Guds rike här på jorden så har han fokuserat på att bygga sitt eget personliga rike där endast ett fåtal tar del av rikedomarna. Det här är ett sätt att försöka kontrollera allt runtomkring sig, kontroll i sig är en farlig illusion vi varenda dag inbillar oss att vi kan ha.
Men skenet bedrar och i själva verket är kontroll ett mål vi aldrig någonsin kommer att uppnå, vi inbillar oss att en viss kontroll är viktig i livet men att kunna kontrollera endast en liten del av samvaron kring sig endast går att uppå med ett visst mått av tvång – någonting som går stick i stäv med det dubbla kärleksbudet. Att kontrollera sitt liv och sin omgivning är dömt att misslyckas då verkligheten är alldeles för komplex för våra sinnen att ta in – endast Gud i sin allsmäktighet kan ha en sådan överblick.
Vad Kyrkan i sin vishet istället lär oss är att Gud erbjuder oss någonting mycket större än kontroll – frihet. Frihet från synden, men friheten kommer med ett pris: Försakande av allt du vill ha. Det är ett mycket radikalt budskap som är svårt för oss moderna människor att förstå och ta in – vi vill gärna komma med bortförklaringar om att en viss form av kontroll är nödvändigt, vilket det givetvis är då vi lever i en fallen värld där många olika viljor ska samsas. Guds vilja härskar ju inte i var persons hjärta.
Det radikala budskapet om frihet och priset vi betalar är habegäret – kyrkofäderna och de tidiga kristna lär oss att vi inte behöver äga någonting. Endast på grund av vår fallna natur är själva ägandet en ond nytta. Men idealet är tydlig, Evangeliet är tydligt – vi ska inte oroa oss. Gud tar hand om oss, han älskar oss mer än vad han älskar korpen som inte behöver oroa sig för vare sig husrum eller mat för dagen. Gud försörjer oss. Men i och med världens tillstånd och i vår svaghet tycks vi inte kunna lita på Herrens ord själv – att det kommer ordna sig. Allt är utom vår kontroll, när som helst kan vi nämligen dö.
Den viktigaste frågan av allt är: när du själv står inför Herren, hur kommer Han då benämna dig? Är du en dåre i världens ögon eller en dåre i Guds ögon? Skillnaden är världsvidd och avgörande. Rikedomar kan vara till en stor välsignelse från Gud, men endast om rikedomarna används till att förverkliga Guds vilja inte för att förverkliga din personliga vilja. Det handlar om hur din kärlek riktas, riktas kärleken emot pengar och ägodelar är den av ren ondo men riktas kärleken istället mot Gud och din nästa kommer du belönas rikligt. Det här är Guds löfte.
I Faderns, Sonen och den Helige Andes namn.
Amen, amen, amen.
Diakon Ansgar Matthias
Vår Frälsares församling, Stockholm